Weak forms på engelska: schwa, sammandragna former, gonna och wanna (connected speech)
Weak Forms and Connected Speech
På den här sidan
Mål
Efter den här lektionen kan du höra och själv säga de korta, svaga ljuden i grammatiska småord (can, was, to, of, and), förstå sammandragna former, även dubbla som I'd've, känna igen informella förkortningar som gonna och dunno, följa ord som smälter ihop i snabbt tal och lägga betoningen på rätt ställe.
Grundidén
Engelskan har en stark rytm. De viktiga orden – substantiv, huvudverb, adjektiv, adverb – är betonade: de är starkare, längre och tydligare. De grammatiska småorden – hjälpverb, artiklar, prepositioner, pronomen – är oftast obetonade, och därför blir de korta och svaga.
Tänk på en mening som en rad höga stolpar med ett rep mellan sig. Stolparna är innehållsorden. Repet är grammatiken. I snabbt tal hänger repet ner och nuddar nästan marken: What do you want to do? kan låta ungefär som /ˈwɒtʃə ˈwɒnə duː/. Grammatiken finns kvar; du hör den bara som några snabba, mjuka ljud.
Det är därför många som kan grammatiken ändå har svårt att hänga med i filmer och samtal. De lyssnar efter ordboksuttalet av was, to och have, men i vanligt tal säger nästan ingen så. De flesta av de här svaga ljuden har samma vokal: ett kort, avslappnat ljud som heter schwa /ə/. Det är det vanligaste ljudet i engelskan.
Svenska och engelska
Svenskan förkortar också småord i vardagligt tal: ja för jag, de för det, å för och, nåt för något, sen för sedan – och i sms skriver många mej, nåt och sen, ungefär som engelskans gonna och dunno. Fenomenet är alltså bekant. Skillnaden är att engelskan gör det systematiskt: nästan varje obetonat grammatiskt ord får en vokal som försvagas till schwa (can /kən/, to /tə/, for /fə/), medan svenskans kan, för och till oftast behåller sin vokal även obetonade. Svenskan stavas dessutom ganska ljudenligt, så det är lätt att läsa engelska småord som de skrivs. Den starka formen används på engelska bara när ordet är betonat.
| Svenska | Engelska | Vad är annorlunda? |
|---|---|---|
| Ja vet inte. / Vet inte. | I don't know. → Dunno. | – likadant: förkortat i vardagligt tal |
| Jag kan simma. | I can /kən/ swim. | engelskan försvagar vokalen till schwa |
| Ja, det kan jag. | Yes, I can /kæn/. | – likadant: stark form när ordet är betonat |
| Jag vill gå hem. | I want to go home. → I wanna go home. | två ord smälter ihop |
| En kopp te, tack. | A cup of /ə/ tea, please. | of nästan försvinner |
| Var har du varit? (sagt: va ha du vart?) | Where have /əv/ you been? | – likadant: hjälpverbet försvagas |
| Vi borde ha gått tidigare. | We should've left earlier. | should have → should've /ˈʃʊdəv/ |
| Jag sa tisdag, inte torsdag. | I said Tuesday, not Thursday. | – likadant: kontrastbetoning |
Kort sagt: du förkortar redan småord på svenska – på engelska gör du det med nästan alla obetonade grammatiska ord, och vokalen blir då oftast schwa.
Form
Svaga former av grammatiska småord (mer om ljuden under Stavning och uttal)
| Ord | Stark form | Svag form | Exempel |
|---|---|---|---|
| can | /kæn/ | /kən/, /kn/ | I can swim. |
| was | /wɒz/ (UK), /wʌz/ (US) | /wəz/, mycket kort | She was late. |
| were | /wɜː/ (UK), /wɜːr/ (US) | /wə/ (UK), /wər/ (US) | They were tired. |
| have | /hæv/ | /həv/, /əv/ | Where have you been? |
| do | /duː/ | /də/ | What do you think? |
| to | /tuː/ | /tə/ | I want to go. |
| of | /ɒv/ (UK), /ʌv/ (US) | /əv/ eller /ə/ | a cup of tea |
| for | /fɔː/ (UK), /fɔːr/ (US) | /fə/ (UK), /fər/ (US) | It's for you. |
| and | /ænd/ | /ən/ eller /n/ | fish and chips |
| a / an | /eɪ/ / /æn/ | /ə/ / /ən/ | a cup, an apple |
| the | /ðiː/ | /ðə/; före vokalljud ett kort /ði/ | the cup, the apple |
| at / from | /æt/ / /frɒm/ | /ət/ / /frəm/ | at home, from London |
Före ett vokalljud uttalas the som ett kort /ði/ (the apple) och to som ett kort /tu/ (to eat), inte /ðə/ och /tə/.
Sammandragna former, även dubbla
| Full form | Sammandragen form | Skrivs den? |
|---|---|---|
| it will | it'll | ja (informellt) |
| there will | there'll | ja (informellt) |
| should have / could have / would have | should've / could've / would've | ja (informellt) |
| I would have | I'd've | sällan; främst i tal |
| would not have | wouldn't've | sällan; främst i tal |
Informella förkortningar
| Full form | Förkortning | Kan jag skriva den? |
|---|---|---|
| going to (framtid) | gonna | bara i mycket informella meddelanden, sångtexter, dialog |
| want to | wanna | som ovan |
| (have) got to | gotta | som ovan |
| have to | hafta | skrivs sällan |
| let me | lemme | bara i informella meddelanden |
| I don't know | dunno | bara i informella meddelanden |
| kind of | kinda | bara i informella meddelanden |
| should have / could have | shoulda / coulda | bara i informella meddelanden |
Användning
1Svaga former av grammatiska småord
I vanligt tal använder hjälpverb, artiklar, prepositioner och pronomen sina svaga former, oftast med schwa. Ett grammatiskt ord får sin starka form när det är betonat: i korta svar, för kontrast (A1-17) och – för hjälpverb och prepositioner – sist i meningen (Yes, I can. Where are you from?). Objektsformer av pronomen (him, her, them, us) och artiklar förblir oftast svaga, även sist: I asked him.
2Sammandragna former, även dubbla
Sammandragna former är det normala sättet att säga hjälpverb och not. Dubbla sammandragningar som I'd've och wouldn't've är mycket vanliga i tal, särskilt i villkorssatser av typ 3 (B1-07) och med should have / could have (B1-09), men man skriver dem oftast fullt ut. Den grammatiken lär du dig senare; här tränar du på att känna igen ljuden.
3Informella förkortningar: gonna, wanna, gotta och andra
Det här är de normala avslappnade talformerna av vanliga fraser. De går bra att säga i samtal; i skrift använder du dem bara i mycket informella meddelanden, sångtexter eller dialog. Gonna ersätter bara going to + verb (framtid), aldrig going to + en plats. Wanna står oftast för want to; i mycket vardagligt tal kan det också stå för want a (I wanna coffee). Överkurs: när want och to hör till olika delar av meningen används inte wanna – Who do you want to win? (= du vill att den personen ska vinna) blir inte wanna (B1-18).
4Ljud som binds ihop, försvinner eller ändras
I snabbt tal smälter orden ihop. Bindning: en slutkonsonant binds till nästa vokal (an apple låter /ə ˈnæpl/). Ljud som försvinner: ett t eller d mellan konsonanter faller ofta bort (next week låter /neks wiːk/). Ljud som ändras: d eller t + you blir ofta /dʒ/ eller /tʃ/ (did you låter /ˈdɪdʒə/). De här processerna gömmer ofta de grammatiska småorden.
5Satsbetoning: innehållsord, grammatiska småord och kontrast
I en neutral mening är innehållsorden betonade och småorden obetonade; den starkaste betoningen hamnar oftast på det sista innehållsordet. Flyttar du huvudbetoningen till ett annat ord – även ett grammatiskt småord – skapar du kontrast eller eftertryck. Det fungerar precis som på svenska.
Vanliga fel
Fällor för svensktalande
1. Småord med full vokal: to som /tuː/, for som /fɔː/. Svenskans småord behåller ofta sin vokal, och engelska stavas inte som det låter. Därför säger många svensktalande varje to, for, can, and med full, tydlig vokal. Det låter som om du betonar alla ord, och rytmen blir hackig. Använd den svaga formen när ordet inte är betonat.
2. Svenska ljud i de svaga formerna: was som ”vass”, the som ”de”. De svaga formerna är korta, men de har fortfarande engelska konsonanter. Was börjar med /w/ (rundade läppar, tänderna inte mot läppen) och slutar på tonande /z/ (inget svenskt s). The börjar med /ð/: tungspetsen mellan tänderna, inte svenskt d.
3. Gonna och wanna i skoluppsatsen. Många som har lärt sig mycket engelska från serier, spel och sociala medier skriver gonna, wanna, kinda även i texter som ska vara neutrala eller formella – till exempel i en uppsats eller ett nationellt prov. Säg dem gärna, men skriv dem bara i mycket informella meddelanden.
Blanda inte ihop
gonna (framtid) och going to (förflyttning) – Bara framtidsformen förkortas.
svag form och stark form – Samma ord har två uttal; placering och betoning avgör. Hjälpverb och prepositioner har stark form sist i meningen och i korta svar: Yes, I can slutar aldrig på ett svagt /kn/. Objektsformer av pronomen förblir svaga: I asked him.
's = is och 's = has – Den sammandragna formen låter likadant; nästa ord visar vilken det är (A1-14, A2-16).
Stavning och uttal
- Schwa /ə/ är ett kort, avslappnat ljud med tungan i mitten av munnen och läpparna helt neutrala – ungefär som det obetonade e:t i slutet av pojke, men ännu kortare och svagare. Det är det vanligaste ljudet i engelskan, och de flesta svaga former innehåller det: about /əˈbaʊt/, banana /bəˈnɑːnə/ (UK), /bəˈnænə/ (US).
- Starka och svaga former: can /kæn/ → /kən/; was /wɒz/ (UK), /wʌz/ (US) → /wəz/; were /wɜː/ (UK), /wɜːr/ (US) → /wə/ (UK), /wər/ (US); have /hæv/ → /həv/, /əv/; do /duː/ → /də/; to /tuː/ → /tə/; of /ɒv/ (UK), /ʌv/ (US) → /əv/, /ə/; for /fɔː/ (UK), /fɔːr/ (US) → /fə/ (UK), /fər/ (US); and /ænd/ → /ən/, /n/; at /æt/ → /ət/; from /frɒm/ (UK), /frʌm/ (US) → /frəm/; a /eɪ/ → /ə/; an /æn/ → /ən/; the /ðiː/ → /ðə/, men /ði/ före ett vokalljud (the apple); to före ett vokalljud är /tu/ (to eat).
- Sammandragna former: it'll /ˈɪtl/; I'd've /ˈaɪdəv/; wouldn't've /ˈwʊdntəv/.
- Ljud som ändras: did you /ˈdɪdʒə/; would you /ˈwʊdʒə/; want to /ˈwɒnə/ (UK), /ˈwɑːnə/ (US); got to /ˈɡɒtə/ (UK), /ˈɡɑːtə/ (US). /dʒ/ är inte svenskt j: tungan trycker först mot gommen bakom tänderna, sedan släpps luften ut som i /ʒ/.
- Can't har ingen svag form: /kɑːnt/ (UK), /kænt/ (US). I snabb amerikansk engelska kan slut-t vara mycket svagt, så den långa, betonade vokalen är den viktigaste ledtråden: svagt /kn/ = can, starkt /kænt/ = can't.
- Engelskt r i for och were (US) rullas inte och slås inte an: tungan böjs bakåt utan att nudda gommen. I brittisk engelska hörs det inte alls före en konsonant.
- Apostrofer i dubbla sammandragningar: en för varje del som fallit bort – I'd've, wouldn't've.
Gyllene regeln
Innehållsorden är stolparna; de grammatiska småorden är repet som hänger ner mellan dem. Lyssna efter de svaga, snabba ljuden – /ə/, /əv/, /tə/, gonna – och använd den starka formen när ordet är betonat: i korta svar, för kontrast, och för hjälpverb och prepositioner sist i meningen. Säg förkortningarna fritt, men skriv dem bara i mycket informella meddelanden.
Övningar
A. Form
Skriv den fullständiga formen eller den sammandragna formen.
-
Vad är den fullständiga formen av "I'd've"?
-
Vad är den fullständiga formen av "dunno"?
-
Skriv den fullständiga formen: Do you wanna come?
-
Skriv den fullständiga formen: I've gotta go.
-
Skriv den sammandragna formen: should have
-
Skriv den fullständiga formen: It'll be cold tomorrow.
B. Betydelse
Lyssna först på varje mening på webbplatsen.
-
Svag eller stark form? "can" i "Yes, I can." …
-
Svag eller stark form? "him" i "I asked him." …objektsformer av pronomen förblir svaga sist i meningen
-
Du hör ett kort, svagt /kn/: "I kn come on Friday." Vilket ord är det? …can't är långt och betonat
-
Vad betyder 's i "She's got two brothers."? …
-
Vilket ord får huvudbetoningen i en neutral mening: "I bought a new laptop." …
-
Vilka ord betonas för kontrast? "I said Tuesday, not Thursday." …
C. Hitta felet
Varje mening har ett fel, eller så är den rätt. Skriv den rättade meningen eller skriv correct.
-
She's gonna to call you later.
-
We're gonna the beach tomorrow.
-
He wanna play football.
-
I'm gonna miss you.
D. I sammanhang
Skriv den fullständiga formen av varje fetstilt förkortning.
Leo: Hey, what are you 17gonna do tonight?
Ana: 18Dunno . I'm 19kinda tired. Why?
Leo: Do you 20wanna see a film? It starts at eight.
Ana: OK, but I've 21gotta finish some work first. 22Lemme call you back.
Leo: Sure. I 23hafta cook dinner anyway.
E. Din tur
Säg och skriv på engelska.
-
Säg och skriv en mening om dina planer med "going to". Skriv sedan hur den låter i avslappnat tal.
-
Skriv ett kort svar på "Can you cook?" och säg vilken form av "can" du använder.
-
Skriv en mening som rättar ett felaktigt faktum, säg den högt och skriv vilka ord du betonar.
F. Blandad repetition
Repetera det du har lärt dig i tidigare lektioner.
-
A1-17 Can och can't: förmåga, tillåtelse och artiga frågor på engelska Fyll i: " you drive?" "Yes, I can."
-
A2-03 Be going to: planer och förutsägelser på engelska Look at those clouds! It (rain).
-
A2-20 Must, have to, mustn't och don't have to: måste, får inte och behöver inte på engelska Välj rätt svar: You … bring food — there's plenty here.
Facit
A. Form
- I would have
- I don't know
- Do you want to come?
- I've got to go.
- should've
- It will be cold tomorrow.
B. Betydelse
- strong
- weak
- can
- has
- laptop
- Tuesday and Thursday
C. Hitta felet
- She's gonna call you later. / She's going to call you later.
- We're going to the beach tomorrow.
- He wants to play football.
- ✓ I'm gonna miss you.
D. I sammanhang
- going to
- I don't know
- kind of
- want to
- got to
- Let me
- have to
E. Din tur
- I'm going to visit my grandmother on Sunday. Relaxed speech: I'm gonna visit my grandmother on Sunday.
- Yes, I can. — strong "can", because it is stressed at the end of a short answer.
- My birthday is in June, not July. — stress on "June" and "July".
F. Blandad repetition
- Can
- 's going to rain / is going to rain
- don't have to
