SlowingoGrammatik
+ 1 / 3

Weak forms på engelska: schwa, sammandragna former, gonna och wanna (connected speech)

Weak Forms and Connected Speech

På den här sidan
  1. Mål
  2. Grundidén
  3. Svenska och engelska
  4. Form
  5. Användning
  6. Vanliga fel
  7. Fällor för svensktalande
  8. Blanda inte ihop
  9. Stavning och uttal
  10. Gyllene regeln
  11. Övningar

Mål

Efter den här lektionen kan du höra och själv säga de korta, svaga ljuden i grammatiska småord (can, was, to, of, and), förstå sammandragna former, även dubbla som I'd've, känna igen informella förkortningar som gonna och dunno, följa ord som smälter ihop i snabbt tal och lägga betoningen på rätt ställe.

Grundidén

Engelskan har en stark rytm. De viktiga orden – substantiv, huvudverb, adjektiv, adverb – är betonade: de är starkare, längre och tydligare. De grammatiska småorden – hjälpverb, artiklar, prepositioner, pronomen – är oftast obetonade, och därför blir de korta och svaga.

Tänk på en mening som en rad höga stolpar med ett rep mellan sig. Stolparna är innehållsorden. Repet är grammatiken. I snabbt tal hänger repet ner och nuddar nästan marken: What do you want to do? kan låta ungefär som /ˈwɒtʃə ˈwɒnə duː/. Grammatiken finns kvar; du hör den bara som några snabba, mjuka ljud.

Det är därför många som kan grammatiken ändå har svårt att hänga med i filmer och samtal. De lyssnar efter ordboksuttalet av was, to och have, men i vanligt tal säger nästan ingen så. De flesta av de här svaga ljuden har samma vokal: ett kort, avslappnat ljud som heter schwa /ə/. Det är det vanligaste ljudet i engelskan.

Svenska och engelska

Svenskan förkortar också småord i vardagligt tal: ja för jag, de för det, å för och, nåt för något, sen för sedan – och i sms skriver många mej, nåt och sen, ungefär som engelskans gonna och dunno. Fenomenet är alltså bekant. Skillnaden är att engelskan gör det systematiskt: nästan varje obetonat grammatiskt ord får en vokal som försvagas till schwa (can /kən/, to /tə/, for /fə/), medan svenskans kan, för och till oftast behåller sin vokal även obetonade. Svenskan stavas dessutom ganska ljudenligt, så det är lätt att läsa engelska småord som de skrivs. Den starka formen används på engelska bara när ordet är betonat.

SvenskaEngelskaVad är annorlunda?
Ja vet inte. / Vet inte.I don't know. → Dunno.– likadant: förkortat i vardagligt tal
Jag kan simma.I can /kən/ swim.engelskan försvagar vokalen till schwa
Ja, det kan jag.Yes, I can /kæn/.– likadant: stark form när ordet är betonat
Jag vill gå hem.I want to go home. → I wanna go home.två ord smälter ihop
En kopp te, tack.A cup of /ə/ tea, please.of nästan försvinner
Var har du varit? (sagt: va ha du vart?)Where have /əv/ you been?– likadant: hjälpverbet försvagas
Vi borde ha gått tidigare.We should've left earlier.should have → should've /ˈʃʊdəv/
Jag sa tisdag, inte torsdag.I said Tuesday, not Thursday.– likadant: kontrastbetoning

Kort sagt: du förkortar redan småord på svenska – på engelska gör du det med nästan alla obetonade grammatiska ord, och vokalen blir då oftast schwa.

Form

Svaga former av grammatiska småord (mer om ljuden under Stavning och uttal)

OrdStark formSvag formExempel
can/kæn//kən/, /kn/I can swim.
was/wɒz/ (UK), /wʌz/ (US)/wəz/, mycket kortShe was late.
were/wɜː/ (UK), /wɜːr/ (US)/wə/ (UK), /wər/ (US)They were tired.
have/hæv//həv/, /əv/Where have you been?
do/duː//də/What do you think?
to/tuː//tə/I want to go.
of/ɒv/ (UK), /ʌv/ (US)/əv/ eller /ə/a cup of tea
for/fɔː/ (UK), /fɔːr/ (US)/fə/ (UK), /fər/ (US)It's for you.
and/ænd//ən/ eller /n/fish and chips
a / an/eɪ/ / /æn//ə/ / /ən/a cup, an apple
the/ðiː//ðə/; före vokalljud ett kort /ði/the cup, the apple
at / from/æt/ / /frɒm//ət/ / /frəm/at home, from London

Före ett vokalljud uttalas the som ett kort /ði/ (the apple) och to som ett kort /tu/ (to eat), inte /ðə/ och /tə/.

Sammandragna former, även dubbla

Full formSammandragen formSkrivs den?
it willit'llja (informellt)
there willthere'llja (informellt)
should have / could have / would haveshould've / could've / would'veja (informellt)
I would haveI'd'vesällan; främst i tal
would not havewouldn't'vesällan; främst i tal

Informella förkortningar

Full formFörkortningKan jag skriva den?
going to (framtid)gonnabara i mycket informella meddelanden, sångtexter, dialog
want towannasom ovan
(have) got togottasom ovan
have tohaftaskrivs sällan
let melemmebara i informella meddelanden
I don't knowdunnobara i informella meddelanden
kind ofkindabara i informella meddelanden
should have / could haveshoulda / couldabara i informella meddelanden

Användning

1Svaga former av grammatiska småord

I vanligt tal använder hjälpverb, artiklar, prepositioner och pronomen sina svaga former, oftast med schwa. Ett grammatiskt ord får sin starka form när det är betonat: i korta svar, för kontrast (A1-17) och – för hjälpverb och prepositioner – sist i meningen (Yes, I can. Where are you from?). Objektsformer av pronomen (him, her, them, us) och artiklar förblir oftast svaga, även sist: I asked him.

I can swim, but not very well.
Jag kan simma, men inte så bra.
can är svagt: /kən/
Can you swim?
Kan du simma?
fråga: can är oftast svagt, /kən/
Yes, I can.
Ja, det kan jag.
kort svar: starkt /kæn/
She was at work all day.
Hon var på jobbet hela dagen.
was och at är svaga
What are you looking at?
Vad tittar du på?
at sist: starkt
I'd like a cup of tea.
Jag skulle vilja ha en kopp te.
of är svagt /ə/: nästan ”cuppa tea”
This one's for you.
Den här är till dig.
for är svagt
Where are you from?
Var kommer du ifrån?
from sist: starkt

2Sammandragna former, även dubbla

Sammandragna former är det normala sättet att säga hjälpverb och not. Dubbla sammandragningar som I'd've och wouldn't've är mycket vanliga i tal, särskilt i villkorssatser av typ 3 (B1-07) och med should have / could have (B1-09), men man skriver dem oftast fullt ut. Den grammatiken lär du dig senare; här tränar du på att känna igen ljuden.

It'll be fine — don't worry.
Det ordnar sig, oroa dig inte.
There'll be a lot of people at the concert.
Det kommer att bli mycket folk på konserten.
We should've left earlier.
Vi borde ha gått tidigare.
should've låter /ˈʃʊdəv/; fast fras: se B1-09
She could've been a professional singer.
Hon kunde ha blivit en professionell sångerska.
fast fras: se B1-09
If I'd known, I'd've told you.
Om jag hade vetat det, hade jag sagt det till dig.
I'd've = I would have; fast fras: se B1-07
You wouldn't've liked it anyway.
Du hade inte gillat det i alla fall.
wouldn't've = would not have; fast fras: se B1-07

3Informella förkortningar: gonna, wanna, gotta och andra

Det här är de normala avslappnade talformerna av vanliga fraser. De går bra att säga i samtal; i skrift använder du dem bara i mycket informella meddelanden, sångtexter eller dialog. Gonna ersätter bara going to + verb (framtid), aldrig going to + en plats. Wanna står oftast för want to; i mycket vardagligt tal kan det också stå för want a (I wanna coffee). Överkurs: när want och to hör till olika delar av meningen används inte wanna – Who do you want to win? (= du vill att den personen ska vinna) blir inte wanna (B1-18).

I'm gonna call her tonight.
Jag ska ringa henne i kväll.
= going to (framtid)
Do you wanna grab something to eat?
Vill du ta något att äta?
= want to
I've gotta go — my bus is here.
Jag måste dra, bussen är här.
= I've got to
We hafta be there by nine.
Vi måste vara där senast nio.
= have to
Lemme see that.
Får jag se.
= let me
"Where's Mia?" "Dunno."
”Var är Mia?” ”Vet inte.”
= I don't know; precis som svenskans vet inte
It's kinda late to start a new film.
Det är lite sent att börja på en ny film.
= kind of
You shoulda seen his face!
Du skulle ha sett hans min!
= should have; fast fras: se B1-09

4Ljud som binds ihop, försvinner eller ändras

I snabbt tal smälter orden ihop. Bindning: en slutkonsonant binds till nästa vokal (an apple låter /ə ˈnæpl/). Ljud som försvinner: ett t eller d mellan konsonanter faller ofta bort (next week låter /neks wiːk/). Ljud som ändras: d eller t + you blir ofta /dʒ/ eller /tʃ/ (did you låter /ˈdɪdʒə/). De här processerna gömmer ofta de grammatiska småorden.

Did you see that?
Såg du det där?
did you låter /ˈdɪdʒə/
I want to go home.
Jag vill gå hem.
want to låter ”wanna”
I've got to finish this.
Jag måste göra klart det här.
got to låter ”gotta”; I've kan nästan försvinna
What are you doing?
Vad gör du?
låter ungefär /ˈwɒtʃə ˈduːɪŋ/
Would you like a drink?
Vill du ha något att dricka?
would you låter /ˈwʊdʒə/
I asked him.
Jag frågade honom.
svagt him tappar sitt h: /aɪ ˈɑːskt ɪm/
Turn it off.
Stäng av den.
bindning: /tɜː nɪ ˈtɒf/

5Satsbetoning: innehållsord, grammatiska småord och kontrast

I en neutral mening är innehållsorden betonade och småorden obetonade; den starkaste betoningen hamnar oftast på det sista innehållsordet. Flyttar du huvudbetoningen till ett annat ord – även ett grammatiskt småord – skapar du kontrast eller eftertryck. Det fungerar precis som på svenska.

I'm going to the cinema.
Jag ska gå på bio.
neutralt: huvudbetoning på cinema
I'm going to the cinema tonight, not tomorrow.
Jag går på bio i kväll, inte i morgon.
kontrast: betoning på tonight
I did lock the door!
Jag låste visst dörren!
betonat did: motsägelse; svenskans visst
It's not your fault — it's mine.
Det är inte ditt fel, det är mitt.
betoning på your och mine
The meeting is at three, not after three.
Mötet är klockan tre, inte efter tre.
betonat at och after för kontrast

Vanliga fel

❌I would of helped you.
✅I would have helped you. eller I would've helped you.
"Would of" kommer av att man hör den svaga formen av have; grammatiken är have. Se B1-09.
❌I'm gonna the shop.
✅I'm going to the shop.
Gonna ersätter bara going to + verb, aldrig going to + en plats.
❌I'm gonna to call you later.
✅I'm gonna call you later.
Gonna innehåller redan to.
❌She wanna come with us.
✅She wants to come with us.
Wanna = want to; med he/she/it är formen wants to.
❌I've gotta to leave.
✅I've gotta leave. eller I've got to leave.
Gotta innehåller redan to.
⚠️What are you looking at? (with a weak "ut" at the end)
✅What are you looking at? (with a strong "at")
En preposition sist i meningen behåller sin starka form.
⚠️Dear Ms Taylor, I wanna apply for the position.
✅Dear Ms Taylor, I would like to apply for the position.
Förkortningar hör inte hemma i formell skrift. Se C2-02.

Fällor för svensktalande

1. Småord med full vokal: to som /tuː/, for som /fɔː/. Svenskans småord behåller ofta sin vokal, och engelska stavas inte som det låter. Därför säger många svensktalande varje to, for, can, and med full, tydlig vokal. Det låter som om du betonar alla ord, och rytmen blir hackig. Använd den svaga formen när ordet inte är betonat.

⚠️I need to talk to you for a minute. (with a strong /tuː/ and /fɔː/)
✅I need to talk to you for a minute. (with a weak /tə/ and /fə/)
Grammatiskt är det rätt, men de fulla vokalerna låter onaturliga; to och for är svaga
⚠️We can meet after lunch. (with a strong /kæn/)
✅We can meet after lunch. (with a weak /kən/)
Grammatiskt är det rätt, men ett starkt can kan höras som can't; obetonat can är /kən/

2. Svenska ljud i de svaga formerna: was som ”vass”, the som ”de”. De svaga formerna är korta, men de har fortfarande engelska konsonanter. Was börjar med /w/ (rundade läppar, tänderna inte mot läppen) och slutar på tonande /z/ (inget svenskt s). The börjar med /ð/: tungspetsen mellan tänderna, inte svenskt d.

⚠️It was the best day of the year. (said as "it vass de best day")
✅It was the best day of the year. (with /wəz/ and /ðə/)
Grammatiskt är det rätt, men /w/, /z/ och /ð/ saknas; was → /wəz/, the → /ðə/

3. Gonna och wanna i skoluppsatsen. Många som har lärt sig mycket engelska från serier, spel och sociala medier skriver gonna, wanna, kinda även i texter som ska vara neutrala eller formella – till exempel i en uppsats eller ett nationellt prov. Säg dem gärna, men skriv dem bara i mycket informella meddelanden.

⚠️In this essay I'm gonna discuss whether school uniforms are a good idea.
✅In this essay I am going to discuss whether school uniforms are a good idea. eller In this essay I will discuss whether school uniforms are a good idea.
Grammatiskt är det rätt i tal, men gonna hör inte hemma i en uppsats
⚠️The results were kinda surprising, so we wanna repeat the experiment.
✅The results were rather surprising, so we want to repeat the experiment.
Grammatiskt är det rätt i tal, men kinda och wanna är för informella i en rapport

Blanda inte ihop

gonna (framtid) och going to (förflyttning) – Bara framtidsformen förkortas.

I'm gonna be late.
Jag kommer att bli sen.
framtid
I'm going to Paris next week.
Jag åker till Paris nästa vecka.
förflyttning till en plats: ingen förkortning

svag form och stark form – Samma ord har två uttal; placering och betoning avgör. Hjälpverb och prepositioner har stark form sist i meningen och i korta svar: Yes, I can slutar aldrig på ett svagt /kn/. Objektsformer av pronomen förblir svaga: I asked him.

Where are you going?
Vart ska du?
are är svagt /ə/
I don't know where they are.
Jag vet inte var de är.
are sist: starkt

's = is och 's = has – Den sammandragna formen låter likadant; nästa ord visar vilken det är (A1-14, A2-16).

She's tired.
Hon är trött.
she is + adjektiv
She's got two brothers.
Hon har två bröder.
she has got
He's finished his homework.
Han har gjort klart läxan.
he has + perfekt particip

Stavning och uttal

  • Schwa /ə/ är ett kort, avslappnat ljud med tungan i mitten av munnen och läpparna helt neutrala – ungefär som det obetonade e:t i slutet av pojke, men ännu kortare och svagare. Det är det vanligaste ljudet i engelskan, och de flesta svaga former innehåller det: about /əˈbaʊt/, banana /bəˈnɑːnə/ (UK), /bəˈnænə/ (US).
  • Starka och svaga former: can /kæn/ → /kən/; was /wɒz/ (UK), /wʌz/ (US) → /wəz/; were /wɜː/ (UK), /wɜːr/ (US) → /wə/ (UK), /wər/ (US); have /hæv/ → /həv/, /əv/; do /duː/ → /də/; to /tuː/ → /tə/; of /ɒv/ (UK), /ʌv/ (US) → /əv/, /ə/; for /fɔː/ (UK), /fɔːr/ (US) → /fə/ (UK), /fər/ (US); and /ænd/ → /ən/, /n/; at /æt/ → /ət/; from /frɒm/ (UK), /frʌm/ (US) → /frəm/; a /eɪ/ → /ə/; an /æn/ → /ən/; the /ðiː/ → /ðə/, men /ði/ före ett vokalljud (the apple); to före ett vokalljud är /tu/ (to eat).
  • Sammandragna former: it'll /ˈɪtl/; I'd've /ˈaɪdəv/; wouldn't've /ˈwʊdntəv/.
  • Ljud som ändras: did you /ˈdɪdʒə/; would you /ˈwʊdʒə/; want to /ˈwɒnə/ (UK), /ˈwɑːnə/ (US); got to /ˈɡɒtə/ (UK), /ˈɡɑːtə/ (US). /dʒ/ är inte svenskt j: tungan trycker först mot gommen bakom tänderna, sedan släpps luften ut som i /ʒ/.
  • Can't har ingen svag form: /kɑːnt/ (UK), /kænt/ (US). I snabb amerikansk engelska kan slut-t vara mycket svagt, så den långa, betonade vokalen är den viktigaste ledtråden: svagt /kn/ = can, starkt /kænt/ = can't.
  • Engelskt r i for och were (US) rullas inte och slås inte an: tungan böjs bakåt utan att nudda gommen. I brittisk engelska hörs det inte alls före en konsonant.
  • Apostrofer i dubbla sammandragningar: en för varje del som fallit bort – I'd've, wouldn't've.

Gyllene regeln

Innehållsorden är stolparna; de grammatiska småorden är repet som hänger ner mellan dem. Lyssna efter de svaga, snabba ljuden – /ə/, /əv/, /tə/, gonna – och använd den starka formen när ordet är betonat: i korta svar, för kontrast, och för hjälpverb och prepositioner sist i meningen. Säg förkortningarna fritt, men skriv dem bara i mycket informella meddelanden.

Övningar

A. Form

Skriv den fullständiga formen eller den sammandragna formen.

  1. Vad är den fullständiga formen av "I'd've"?
  2. Vad är den fullständiga formen av "dunno"?
  3. Skriv den fullständiga formen: Do you wanna come?
  4. Skriv den fullständiga formen: I've gotta go.
  5. Skriv den sammandragna formen: should have
  6. Skriv den fullständiga formen: It'll be cold tomorrow.

B. Betydelse

Lyssna först på varje mening på webbplatsen.

  1. Svag eller stark form? "can" i "Yes, I can." …
  2. Svag eller stark form? "him" i "I asked him." …
  3. Du hör ett kort, svagt /kn/: "I kn come on Friday." Vilket ord är det? …
  4. Vad betyder 's i "She's got two brothers."? …
  5. Vilket ord får huvudbetoningen i en neutral mening: "I bought a new laptop." …
  6. Vilka ord betonas för kontrast? "I said Tuesday, not Thursday." …

C. Hitta felet

Varje mening har ett fel, eller så är den rätt. Skriv den rättade meningen eller skriv correct.

  1. She's gonna to call you later.
  2. We're gonna the beach tomorrow.
  3. He wanna play football.
  4. I'm gonna miss you.

D. I sammanhang

Skriv den fullständiga formen av varje fetstilt förkortning.

A phone call
Leo: Hey, what are you 17gonna do tonight?
Ana: 18Dunno . I'm 19kinda tired. Why?
Leo: Do you 20wanna see a film? It starts at eight.
Ana: OK, but I've 21gotta finish some work first. 22Lemme call you back.
Leo: Sure. I 23hafta cook dinner anyway.

E. Din tur

Säg och skriv på engelska.

  1. Säg och skriv en mening om dina planer med "going to". Skriv sedan hur den låter i avslappnat tal.
  2. Skriv ett kort svar på "Can you cook?" och säg vilken form av "can" du använder.
  3. Skriv en mening som rättar ett felaktigt faktum, säg den högt och skriv vilka ord du betonar.

F. Blandad repetition

Repetera det du har lärt dig i tidigare lektioner.

  1. A1-17 Can och can't: förmåga, tillåtelse och artiga frågor på engelska
    Fyll i: " you drive?" "Yes, I can."
  2. A2-03 Be going to: planer och förutsägelser på engelska
    Look at those clouds! It (rain).
  3. A2-20 Must, have to, mustn't och don't have to: måste, får inte och behöver inte på engelska
    Välj rätt svar: You … bring food — there's plenty here.
Facit

A. Form

  1. I would have
  2. I don't know
  3. Do you want to come?
  4. I've got to go.
  5. should've
  6. It will be cold tomorrow.

B. Betydelse

  1. strong
  2. weak
  3. can
  4. has
  5. laptop
  6. Tuesday and Thursday

C. Hitta felet

  1. She's gonna call you later. / She's going to call you later.
  2. We're going to the beach tomorrow.
  3. He wants to play football.
  4. ✓ I'm gonna miss you.

D. I sammanhang

  1. going to
  2. I don't know
  3. kind of
  4. want to
  5. got to
  6. Let me
  7. have to

E. Din tur

  1. I'm going to visit my grandmother on Sunday. Relaxed speech: I'm gonna visit my grandmother on Sunday.
  2. Yes, I can. — strong "can", because it is stressed at the end of a short answer.
  3. My birthday is in June, not July. — stress on "June" and "July".

F. Blandad repetition

  1. Can
  2. 's going to rain / is going to rain
  3. don't have to
Android-appLär dig när du är på språng Google Play